What about Janne?

Jag har insett att jag är en ganska stor funderare och tänkare. Idag har jag ägnat mina tankar på förändringar. Jag insåg också att man utgår alltid ifrån sig själv om man anser att en förändring är bra eller dålig, alltså om man själv inte gynnas av den så är den dålig. Jag kollade på Parlamentet idag och de har fått en ny programledare (förändring). Jag själv tyckte inte alls om honom, jag vill ha den gamla tillbaka! Därför gillade jag inte den förändringen, men tänk han som är den nya programledaren. Han måste älska den nya förändringen, att han har blivit programledare på parlamentet, fatta häftigt!

Sen min flytt, det var en stor förändring. Inte bara för mig, utan för min familj och mina vänner. Jag tyckte själv att det var en underbar förändring, medans mina vänner i Södertälje tyckte att den inte var alls så bra, eftersom de nu inte skulle kunna träffa mig lika ofta.

Livet är egoistiskt, meningen är att man själv ska ha det så bra som möjligt, man tänker inte så mycket på de andra runt omkring sig. Bara man själv har det bra, så är det bra. För det är väll det livet går ut på? Eller?

För mig så vill jag att jag ska ha det så bra som möjligt, men jag tänker även på mina vänner och försöker göra så att deras liv också blir så bra som möjligt. För mig är det Det som livet går ut på. Att jag och mina närmaste har det så bra som möjligt och är lyckliga.