Haha, alltid samma?? Alex till vänster och jag till höger
You and me
En vecka utan handledare...
..resulterar med en lektion idag. Hur härligt var inte det!? Jag tror att det är bra ibland att man får ett break i t.ex. matten för att man ska kunna känna sen att det är roligt igen. Min enda lektion var inte det enda idag som har varit härligt, min simträning var underbar! Eftersom jag har varit sjuk så tar jag det fortfarande lugnt, men idag skulle jag testa på att simma 3 "brutna" 100m ideals (avslappnat med fort första 50m, försöka hålla samma fart den andra 50:an). Jag visste redan innan att det här kommer inte gå så jättebra, eftersom jag inte har tränat på att simma max på över 2 veckor plus att jag håller på att lära mig en ny bröstsimsteknik, men när jag väll dök i vattnet och började simma så gick det bättre än vad jag som sagt trodde! Simmade första 100m på 1.20 drygt, den andra på 1,19,9 och den sista på 1,19,6!! Ni kan ju bara gissa hur lycklig jag var! Jag fick inte ens en sådan bra tid när jag tävlade för över en månad sen. Åhh, jag längtar verkligen till tävlingen som är nästa helg, är supertaggad!
Men, dagen är inte över än! Nu ska jag vika lite kläder och dona lite i min lägenhet, sen klockan 5 blir det att ha simskola! Vid 7-tiden då jag kommer hem blir det att skriva klart min examinationsuppgift som skulle varit klar för 2 veckor sen, bra Jennie!!!
Baby you're all that I want, when you're lying here in my arms, I'm finding it hard to believe, we're in heaven.
And love is all that I need, and I found it there in your heart, it isn't too hard to see, we're in heaven.
Yeah!!
Så kändes det efter min, Lisas och Oskars idrottslektion! Vi var så fantastiskt grymma och våra klasskamrater likaså. Även fast vi skrev planeringen igår, så gick allting galant. Vi hade först kort teori om vad man ska tänka på när man simmar, sen visade jag och Lisa de 4 olika simsätten medans Oskar stod och berättade vad man tänker på när man simmar ex. bröstsim. Efter det gjorde vi en kort uppvärmning, våra klasskamrater fick simma 175m och sen började vi med tekniken. Vi jobbade först upp ett bra vattenläge genom att skovla, sen tränade vi på bensparken genom att ligga på sidan och sparka, efter det tränade vi på hur vi skulle ta armtaget och hur draget skulle se ut under vattnet. När våra duktiga klasskamrater tränat på hur man simmar med armarna på crawl tränade vi på hur man ska andas. Efter det gjorde vi en kort genomgång på hur man gör voltvändning/sidovändning. Sist av allt hade vi en liten lagkapp och nästan alla simmade frisim och det såg riktigt bra ut! Så.. Ni kan ju gissa att vi var ganska stolta över våra klasskamrater och över oss själva! Våran idrottslärare tyckte det var riktigt bra och vi fick MVG, Yeah!!
Vad händer resten av dagen då? Jo klockan 5 ska jag vara på höghammar och träna med fridrottarna. Klockan 6 slutar det så då blir det att cykla hem, käka snabbt och cykla sen till brandstationen som jag ska vara på klockan 19:00. Jaa, vi får se hur det går.
Dålig på bloggfronten
Tjenamors i lingonskogen! Vet om väl att det går segt fram för mig att blogga just nu, har ingen aning om varför, men ibland kommer man i svackor inom sitt bloggande vilket gör att inläggen minskar. Ledsen för det guys! Men bort från tråkigheter och fram med roligheter! Igår tränade jag för första gången på nästan 2 veckor, vilket var helt underbart! På morgonen körde jag styrketräning och på kvällen körde jag ett lugnt simpass.
Idag kommer jag även att simma, vilket jag ser fram emot. Imorgon blir det att ha lektion på idrotten med klassen och jag, lisa och oskar kommer hålla i det. Vi ska såklart simma och lära våra klasskamrater att simma crawl. Jag ser väldigt mycket fram emot det här! Så nu håller jag på förfullt att skriva en planering för morgondagens lektion!
Vädret är kallare nu, så det gäller att klä på sig rejält med mössa, vantar och tjocka jackor. Vi har faktiskt minusgrader här i norr!
Söndagen den 23 oktober
ÄNTLIGEN SÅ KOMMER JAG IHÅG DET!!!
Så sant som det var sagt, längtar!
Still a bit sick
Ja, sjukdomen verkar inte vilja lämna mig, utan gör det lite värre för varje dag som går, hur tråkigt som helst. Men idag ska jag i alla fall vara simskolefröken, fast denna gång ska jag stå på land hela lektionen och Matilda ska vara i vattnet, med ungefär 15 barn, jaa... Vi får se hur det kommer gå. Bra hoppas vi såklart på!
Nu har jag planerat att gå lite i Bollnäs City med min mammi och sen ska jag klämma in att plugga kemi för provet imorgon, (btw, gick inte alls bra på mattprovet idag, that sucks!) och massor av Vänner program, hoppas jag på! Och jag längtar verkligen till lördag, för då fyller min lilla plutt 18 år!! Åh, det kommer bli så roligt! Ha en fortsatt trevlig och solig dag!
Några av helgens kap!
The dream Sweater from Monki
A blue shirt from Monki
Another shirt from Monki
And my new perfume!
This really touched my heart
I was walking around in a Target store, when I saw a cashier hand this little boy some money back. The boy couldn’t have been more than 5 or 6 years old. The cashier said, “I’m sorry, but you don’t have enough money to buy this doll.” Then the little boy turned to the old woman next to him: ”Granny, are you sure I don’t have enough money?” The old lady replied: ”You know that you don’t have enough money to buy this doll, my dear.” Then she asked him to stay there for just 5 minutes while she went to look a round. She left quickly. The little boy was still holding the doll in his hand. Finally, I walked toward him and I asked him who he wished to give this doll to. “It’s the doll that my sister loved most and wanted so much for Christmas. She was sure that Santa Claus would bring it to her.” I replied to him that maybe Santa Claus would bring it to her afterall, and not to worry. But he replied to me sadly. “No, Santa Claus can’t bring it to her where she is now. I have to give the doll to my mommy so that she can give it to my sister when she goes there.” His eyes were so sad while saying this. “My sister has gone to be with God. Daddy says that Mommy is going to see God very soon too, so I thought that she could take the doll with her to give it to my sister.” My heart nearly stopped. The little boy looked up at me and said: “I told daddy to tell mommy not to go yet. I need her to wait until I come back from the mall.” Then he showed me a very nice photo of him where he was laughing. He then told me “I want mommy to take my picture with her so she won’t forget me. I love my mommy and I wish she doesn’t have to leave me, but daddy says that she has to go to be with my little sister.” Then he looked again at the doll with sad eyes, very quietly. I quickly reached for my wallet and said to the boy. “Suppose we check again, just in case you do have enough money for the doll?” “OK,” he said, “I hope I do have enough.” I added some of my money to his without him seeing and we started to count it. There was enough for the doll and even some spare money. The little boy said: “Thank you God for giving me enough money!” Then he looked at me and added, “I asked last night before I went to sleep for God to make sure I had enough money to buy this doll, so that mommy could give it to my sister. He heard me!” “I also wanted to have enough money to buy a white rose for my mommy, but I didn’t dare to ask God for too much. But He gave me enough to buy the doll and a white rose.” “My mommy loves white roses.” A few minutes later, the old lady returned and I left with my basket. I finished my shopping in a totally different state from when I started. I couldn’t get the little boy out of my mind. Then I remembered a local newspaper article two days ago, which mentioned a drunk man in a truck, who hit a car occupied by a young woman and a little girl. The little girl died right away, and the mother was left in a critical state. The family had to decide whether to pull the plug on the life-sustaining machine, because the young woman would not be able to recover from the coma. Was this the family of the little boy? Two days after this encounter with the little boy, I read in the newspaper that the young woman had passed away. I couldn’t stop myself as I bought a bunch of white roses and I went to the funeral home where the body of the young woman was exposed for people to see and make last wishes before her burial. She was there, in her coffin, holding a beautiful white rose in her hand with the photo of the little boy and the doll placed over her chest. I left the place, teary-eyed, feeling that my life had been changed forever.. The love that the little boy had for his mother and his sister is still, to this day, hard to imagine. And in a fraction of a second, a drunk driver had taken all this away from him.
By Julia Pihelgas
Woaahh!!
World Cup
Tillbaka i hemstaden
Känns härligt att få höra stockholmska igen, åh vad skönt det känns att vara här igen! Längtar tills imorgon och speciellt till söndagen då jag ska shoppa med Josefin och Alexander!
Finally Friday!
Äntligen är det fredag! Och äntligen ska jag hem till Södertälje. Känns riktigt bra att åka hem, som att det var på tiden. Helgen kommer bestå av att kolla på World Cup, fika hos min faster, shoppa i sthlm och -------! Det känns som det verkligen kommer bli en toppenhelg! Men mycket kvar att göra innan bussen går, hörs senare!
Testar att blogga från ipoden!
Hej kära läsare! Idag bloggar jag inte från min dator, utan från min iPod. Idag har jag haft simskola och vi var bara 3 ledare idag fast vi brukar vara 3 st! Så det var något nytt och spännande!!
Imorgon är det fredag och jag ska åka hem till Södertälje över helgen för att shoppa, träffa familjen och för att uppleva Alexanders 18-års present! Vad det är skriver jag om i ett annat inlägg..
Känner mig fortfarande krasslig och det blev inte bättre när jag fick reda på att Lisa har körtelfeber, :( vi får hoppas på att hon kryar på sig! Nu ska jag gå och gosa ner mig i min säng.
Alla blir vi sjuka någon gång
The dream sweater
Försovning och kyla
Idag har det även varit en väldigt kylig dag, inte bara temperaturmässigt, utan även mellan olika folk runt omkring mig. En anledning kan vara för att ett "spel" som heter Last man standing starade idag, och det går ut på att döda så många som möjligt. Man får en lapp med ett namn på en person som är med i leken, så kan man döda den personen på olika sätt, som att kasta ett pappersflygplan på personen, dra en mössa över huvudet eller bara sätta sig i knät på personen. Tyvärr var jag lite seg på att anmäla mig så kom inte med... Men kan glädja mig åt de andra som är med i leken.
Skjortan på bilden planerar jag att införskaffa mig i helgen, plus massor av andra fina kläder.
My weekend
Dagens lärdom
Glädje
En av de bästa sakerna jag vet, det är när träning ger resultat. Att träningen man har genomgått har gett någonting. Idag hände det mig, eller man märkte det speciellt tydligt. Så som Matilda sa idag på träningen: "Det är en vanlig dag och jag har det bra, jag har det bra idag", så känns det verkligen!
Men nu ska jag tuffa vidare mot skolan där jag ska ha 3 lektioner, sen väntar ett hårt styrkepass och efter det fika hemma hos min tränare, det kan ju inte bli så mycket bättre! Jo förresten, solen stålar idag, jag också.
Found myself
Efter lång tid så känns det som jag har hittat tillbaka till mig själv. Det känns så himla skönt. Btw så hade jag ett toppenpass i tisdags, onsdags och idag! Så det känns även riktigt bra på träningsfronten. Om lite mer än en och en halv timme ska jag bli en fröken igen och lära små barn att simma, längtar..
Jag har också införskaffat mig 1 ny baddräkt och 2 står på tu att köpas från en vän. Det flyter på, som man brukar säga.
I samma spår
Jag har tröttnat på det här nu! Att få IG nu känns så fel och bortkastat, samma sak gäller det att få G när man nästan uppnår VG, därför ska det bli ändringar på vardagen och jag hoppas att det kommer löna sig om jag tänker på hur mycket tid jag planerar att lägga ner på skolan nu.
Idag var en dålig dag, imorgon blir det bättre
"I will be okey, just not today"
Otur?
Imorgon har jag även tyskaprov, så nu idag ska jag verkligen plugga bra och imorgon ska jag verkligen kämpa för att göra bra ifrån mig, för jag är trött på sånt här...
Söndag
Efter några riktigt varma dagar här i slutet av september så känner man nu att hösten är påväg. Löven ligger gul/bruna på marken och det blåser. Idag är det en söndag som man kan bara softa, en söndag då man känner att man verkligen lever. Det enda som måste göras idag är att träna och att påbörja en eximinationsuppgift som vi fick när vi gick våran tränarkandidatutbildning.